Din varukorg är för närvarande tom!
Mensledigt dök upp redan efter första världskriget i nuvarande Ryssland, i vissa fabriker. Den var i bruk i endast 5 år innan kvinnliga arbetare lobbade för att den skulle tas bort eftersom den inte upplevdes som nödvändig – men framförallt för att den ledde till diskriminering. Det finns exempel på att kvinnor sparkades och ersattes med män som ansågs mer “pålitliga”…
Efter andra världskriget blev mensledigt en nationell policy i Japan, och flera grannländer gick i samma spår under 50-talet. Det var ingen slump. Under krigsåren behövdes kvinnor som arbetskraft i större utsträckning, men när männen återvände hem fick de tillbaka sina jobb
Samtidigt hade kriget skördat många liv och det fanns en allmän oro för nationernas befolkningsminskning och att kvinnors fertilitet skadades av kroppsarbete Därför ansågs det viktigt att de vilade under menstruationen 😑 I vissa länder blev det även förbjudet för kvinnor att arbeta efter giftermål av samma anledning.
Från 70-talet och framåt skiftade debatten och lagstiftningen till att grunda sig i jämställdhet och att underlätta för de med svåra mensbesvär. I nästa inlägg tittar vi på vanliga argument för och emot.