EN TEXT OM BEGREPPET ”MENSTRUERANDE”

Tidigare i veckan har både författaren J.K Rowling och Sveriges f.d. utrikesminister Margot Wallström ifrågasatt användandet av formuleringen “personer som menstruerar”. Det är ett begrepp som används för att inkludera personer av alla könsidentiteter och för att förändra den felaktiga idéen om att det bara skulle vara kvinnor som menstruerar. På Twitter skriver WallströmSka kvinnor tvingas kalla sig menstruerande ist för kvinnor? Nej tycker jag. För mkt teoretiserande o identitetspolitik, för lite om åtgärder som garanterar allas rättigheter”. Vi på MENSEN tycker att den här typen av uttalanden är oroande och visar på en utveckling som går åt fel håll, även om syftet med denna text inte är att demonisera varken Wallström eller Rowling. De är två högprofilerade personer och det finns risk att de utses till syndabockar och får allt fokus i en fråga som är så mycket större.

Aktivister, både i och utanför den mensaktivistiska rörelsen, har länge kämpat för att transpersoners existens ska erkännas och respekteras. Det finns de som aktivt motarbetar alla människors lika värde, för andra handlar det om okunskap och ovana. Ingen föds allvetande och det är en pågående process att lära sig mer om ämnen en själv inte har erfarenhet av. Ett första steg är att lyssna på andras perspektiv. 

MENSEN är en organisation som jobbar med att öka kunskapen om allt som har med mens att göra, förbättra menshälsa, motverka mensfattigdom och förändra begränsande normer och tabun. I vårt arbete använder vi oss av ett könsneutralt språk. Det finns flera anledningar bakom det valet.

En anledning är för att vara transinkluderande. Vi är självklart medvetna om att den absoluta majoriteten av alla som har mens är ciskvinnor. Är det en anledning att konsekvent prata om tjejer och flickor i menssammanhang? Nej, säger vi. För att göra det pedagogiskt kan vi ta ett exempel. Majoriteten av alla människor tar sig runt på sina ben. En minoritet tar sig runt i rullstol. Ska samhället utformas för personer som inte använder rullstol bara för att de är flest? Förhoppningsvis svarar alla nej på den frågan. Ramper byggs för att samhället ska vara tillgängligt för alla på lika villkor, oavsett om en tillhör minoriteten eller majoriteten. Av samma anledning använder vi ett könsneutralt språk. Vi förlorar ingenting på att vara inkluderande. Det är de av oss som inte blir inkluderade som får betala priset. 

En andra anledning är för att skapa avdramatiserade och kunskapsbaserade associationer hos barn och unga. Att sätta likhetstecken mellan “att menstruera” och “att vara kvinna” kan också påverka hur unga upplever sin första mens (här bör vi komma ihåg att första mensen kan komma redan innan 10 års ålder). Menskunskap lärs ofta ut i samband med sexualundervisning och då kopplas menscykeln ihop med den potentiella möjligheten att bli gravid. Att matas med bilden av att mens innebär “att vara kvinna och att kroppen är redo för att föda barn”, när en själv bara är ett barn, är stressande. Mens är en kroppsfunktion – att det skulle vara synonymt med att vara en vuxen kvinna är en problematisk värdering som barn och unga bör slippa dras med. 

En tredje anledning handlar faktiskt om kvinnor. Om mens alltid kopplas ihop med kvinnor/kvinnlighet – i exempelvis reklamer, populärkultur och vardagsspråk- skapas en bild av att alla kvinnor har mens. I verkligheten finns det många kvinnor som inte menstruerar: de som gjort en hysterektomi, de som genomgått klimakteriet (i ung eller äldre ålder), de som fötts utan livmoder eller har hormonella rubbningar. För vissa är det en lättnad att slippa en menscykel, medan det för andra kan vara en stor sorg som förstärks av att de inte känner sig som “riktiga kvinnor”.

Vi på MENSEN vet inte vilka livsvillkor och erfarenheter som finns hos personer som lyssnar på våra föreläsningar eller läser vårt utbildningsmaterial. Målet är att alla ska få relevant kunskap och känna att informationen riktar sig till just dem – på samma sätt som tips om hur en lindrar pollenallergi riktar sig till personer som drabbas av pollenallergi, deras könsidentitet är rätt ointressant i sammanhanget. Just därför är det relevant att ersätta ordet “kvinnor” med formuleringen “menstruerande personer”. 

Betyder ett könsneutralt språk per automatik att vi vill radera ordet kvinna helt och hållet och tvinga alla att kalla sig menstruerande i stället? Absolut inte. Ibland kan det självklart vara relevant att prata om flickor och kvinnor i menssammanhang. Det är inget vi förnekar eller vänder oss emot på något sätt – tvärtom, det är många gånger nödvändigt. I frågor som rör till exempel mäns våld mot kvinnor är det avgörande eftersom det handlar om just mäns våld mot kvinnor. Vi anser att det är extremt olyckligt med den polarisering som pågår där olika grupper ställs emot varandra. Det går att se och bekämpa kvinnoförtryck samtidigt som personer av andra könsidentiteter inkluderas och får sina rättigheter tillgodosedda.

Det är dags att sluta reproducera fördomen om att alla som står bakom transinkludering har en dold agenda som innefattar att förbjuda orden man/kvinna, bannlysa traditionellt maskulina/feminina uttryck eller tvinga alla att använda hen som pronomen. Det vi vill är det motsatta: bredda förståelsen av kroppen i relation till könsidentitet och förändra könsnormer som tvingar in människor i snäva ramar. Vi förtjänar att kunna leva öppet som den vi är utan att utsättas för hot, våld, diskriminering eller osynliggörande. Det finns inget tvång inblandat. Det handlar bara om frihet.

För att summera: alla som identifierar sig som kvinnor är kvinnor, oavsett om de har en menscykel eller inte. En person med en menscykel är en menstruerande person oavsett om det är en kvinna, transman eller person med annan könsidentitet. Respektera andra även om de inte är, ser ut eller lever exakt som du själv. Det är inte svårare än så att vara en god medmänniska. Om någon har fler funderingar kring begreppet “menstruerande” så är det bara att fråga oss!